Puffen låter grinig
Jag är visst det till hjälp, men Puff verkar glömma att jag faktiskt arbetar, till skillnad från henne som bara sitter av dagarna. Hon har hela dagen försökt få mig att anti-arbeta och istället roa henne på olika sätt, med varierat resultat.
Själv flyger man runt som en grönsaksgudinna i frukt&grönt-disken, delar meloner och maxar hyllor fulla av nyttiga, smala och c-vitaminrika varor. Ändå småäter jag mest från naturgodishyllan.
Jag funderar iskallt på att helt ta bort hela godisavdelningen och sedan bara låtsas som det regnar. Det jag inte ser vill jag ju inte ha (tyvärr stämmer det ju på det mesta i mitt liv, hrrm) så då skulle det inte bli något småätande av fettisgrejer.
Försökte övertala Puff att vi skulle dela på en asgod hallonbakelse som annars skulle slängas ikväll... Men då helt plötsligt var hon stenhård och kontrade med morot- och gurkstavar. Jaja... insåg det riktiga i hennes ståndpunkt och stod bara lite moloket och tittade på de rara bakelserna.
Då kom Mattias som jag jobbar med, och frågade varför jag såg så nere ut. Jag förklarade situationen, men det skulle jag ju aldrig gjort. Fick mig en femminuters utläggning om att man inte ska banta när man är en ung, smal och frisk tjej med en sund kropp, jag ska uppskatta det jag har och är man inte överviktig så bla bla bla bla osv.
Han skulle bara veta, att säga att jag är ung, smal, frisk och sund är ju ungefär som att dra ett "förihelvetessatansrövhålsknullsarslefittakukjävlar" i kyrkan.
För att trösta mig efter utskällningen åt jag pliktskyldigt några yoghurtcashewnötter. (Eller snattade heter det kanske.)
Nu är det strax dags för den dagliga promenaden, följt av dippande av morotsstavar och sömn.
Mer spännande blir nog inte denna löningsfredag.//L
