Tårtkalas

Just det, Stefan & Krister-humorn i mitt liv fortsätter. Oförtrutet.

Idag tackade vi av en kollega som ska sluta, med champagne och en magnifik vit grädd/marsipantårta.
Jag skar upp en hungrig-med-ögonen-bit och tog med till mitt skrivbord.
Med resultatet att jag orkade äta halva.

Sedan kom Chefen in och pratade lite om en hotellbokning, samt visade en sak på min dator.
Ergo: lutade sig över mig och stod nära i kanske tio sekunder.

Upplyft som jag var, skulle jag dramatiskt illustrera mina känslor då han gått genom att liksom kasta mig ned på skrivbordet (sådär som vi alla gör någon gång under dagen).
Och ja, där stod ju då den halvätna tårtbiten.

Och ja, jag skallade tårtbiten.

Triumfen i att gå igenom kontoret till toaletten med gräddtårta över halva huvudet  var inte överväldigande kan jag avslöja.
Jag vet ingen som lyckas med sådant här förutom jag.

Orolig

Jag är uppvuxen i en mycket liberal familj, med kärleksfulla föräldrar som uppmanat till fördomsfrihet och att inte placera in människor i fack, att samexistera med sina medmänniskor utan pekpinnar.
Så tänker jag naturligtvis inte alltid idag, då jag nu är vuxen och har insett hur underhållande det kan vara att döma folk på förhand och hur förutfattade meningar ofta underlättar livet.

Men ibland - väldigt ofta - lyser min medmänskliga uppfostran igenom och jag misslyckas med att vara cynisk och fördomsfull.

Därför undrar jag nu, när jag hade så skriande fel om vår regissör - tänk om Chefen är homosexuell?
Och jag, inlindad i min rosa dimma, bara missar det?

Idag hade vi julmiddag och jag hade lyckan att hamna mitt emot honom.
"Gud, vad han tittar på mig, faktiskt mer än på någon annan" tänkte jag lyckligt. "Och han skrattar åt allt jag säger... Han måste gilla mig iaf lite!" Och så höll jag låda lite till.

Tills jag insåg att a) ja, han tittade jättemycket på mig. Men kanske av den anledningen att jag satt och glodde på honom hela tiden samt b) ja, han skrattade åt det jag sa. Men kanske av den anledningen att jag pratade som en kulspruta hela tiden. Lite som en clown. Lollan Mc Donald.

Det skulle vara rätt åt mig om han var gay. Fan.
Och gör någon jäkla kille lycklig istället. Fan.
Då måste alltså jag bli gay nu, eller?

Cool...som ett kylskåp

I bland lyckas jag med så otroligt osköna grejer.
Som det här med att göra bra intryck på folk till exempel.

manusträningen i fredags skulle vi som uppvärmning gestalta olika yrken samtidigt som vi körde några repliker.
Anna fick i uppgift att agera frisör.
Hon hade dock lite svårigheter med vad som kännetecknar en frisör, och vi fick komma med lite idéer.
Robin, vår regissör, föreslog att hon skulle vara en lite bitchig, råspacklad, urringnings-SM brud med tuggummi. Och sedan gjorde han en jätterolig imitation för att visa.
Så skulle vi andra kommamed inputs...

Jag ville ju också vara rolig - tycker att Robin är rätt söt - så jag gjorde en överdriven och skruvad imitation av en ytterst fjollig, överfeminin homosexuell frisör. Roligt.

Lite senare under dagen får jag reda på att Robin och jag är lite som en fyrkantig kloss och ett runt hål.
Robin tycker om män. Jag känner mig otroligt taktfull.

Ridå.

Mitt liv som film

Nej, ingen vill göra en film om mitt liv just nu. Idag känns mitt liv som en kristen följetong i P2, ungefär lika spännande.
Inte för att jag någonsin hört någon sådan, men jag tvivlar på att den skulle vara särskilt upphetsande. Ända sedan igår klockan 18.15 (med en sovpaus på ca 7 timmar) har jag och Mary skrivitskrivitskrivit på uppsatsen.
Så himla stressande. Men nu är det snart ööööver.
Vi kommer att få ändra lite såklart, men vi slipper iaf skriva mer nytt!

Har tänkt mycket på min vän S idag också, då hon droppade en sorglig bomb om sig själv igår.
Why do bad things happen to good people...

Ny tid ny strid för mig också: jag har ett nytt mål, förutom Chefen.
Markoolio.
Funderar starkt på att gifta mig med honom till midsommar.

Arbetsdagen är slut!

Ja, för alla utom mig såklart.
Ska åka till Mary nu och skriva c-uppsats.

Jag är så trött på den här uppsatsen nu. Måndag, kom fort och förbarma dig över mig.

Olämpliga Killen med Flickvän hörde av sig med någon form av förslag nyss.
Trevligt och så, men har han inte förstått att jag numer endast är smittened by my boss?

Ååååå Chefen.
If you only knew.

En bra sak som förgyller dagen

Imorse tänkte jag för en gångs skull inte så noga igenom vad jag skulle ha på mig när jag gick till jobbet.
Så det blev riktiga fritidskläder.
Adidaszip och jeans. Något jag aldrig brukar ha på jobbet.

När jag möter Anna på kontoret inser jag att hon är toppsminkad och finklädd.
Och då minns jag.
Idag ska vi fotograferas för pressbilder, personlig presentation samt websidan.
Yes.

Skönt att vara förberedd och passa in.

Dessutom fick vi mail från Chefen igår, att vi skulle vara "hela, rena och represesentabla ;)" idag.
Hmmm.
Antar att jag nu är ännu ett steg längre från giftemålet. Attans.


Torsdag, allt är inte lugnt

Sedan i måndags har mitt internet (tack vare min allmänna klåfingrighet) varit dött, men på den tredje dagen återuppstod det igen ifrån de döda.

Iofs har inget  speciellt upphetsande skett i mitt liv sedan i måndags.
Jag och Scarlet var på förhandsvisning av Försoningen med finest.se i tisdags. Det var nog det enda jag roat mig med... För övrigt har jag kört tiotimmarsdagar på jobbet, kommit hem, stängt av mobilen, och skrivit på uppsatsen.

På måndag får jag mitt liv tillbaka. Please dear God.

Chefen is still going strong btw.
Men jag har även hörts lite med Hockeykillen... måste ju ha några alternativ =)

Nifkillen undrar lite om bion, men jag har hänvisat till uppsatsen. Så någon nytta gör den ju.

Nu ska min bästa granne Ida bjuda mig på mat. Det är jag värd, efter att ha fått ned hela tio rader idag.
Aaaaaaarrrggghhhh.

Måndag

Har haft en astråkig helg som jag fyllde med uppsatsskrivande, jobb och en härlig febertopp.
Det har inte hindrat min mobil från att gå varm, nattetid.
Vad har jag levt för liv den senaste tiden, när alla jag känner utgår från att jag är vaken, ute på stan och lite lätt full varje natt runt fyra? Den absoluta toppen var ju att någon ringde på min dörr vid halvfem-snåret i söndags morse.
Folk är inte kloka.

Ny jobbvecka då iaf.
Chefen var precis lika fager idag som alla tidigare dagar.
Inte bra.
I min fantasi har vi ju redan blivit ett par, så när den krassa verkligheten slår mig likt en linjal över ett olydigt barns fingrar blir jag helt ställd.
Vi skulle ju ligga med varandra...?! Vart är min förlovningsring?
Jag fattar ingenting.

Ska iaf möta upp Istanbul-gänget och äta på Koh Phan Gang eller hur i helvete den där restaurangen stavas.
Hoppas jag blir mätt, det är allt jag kräver idag.
Lite grinig.

Vad är grejen nu då?

Hur ska jag hantera att en av Erkis två all-time-high-killar messat två gånger igår, en idag, samt ringt en gång igår och två gånger den senaste timmen?
Om han vill dejta henne igen kan han väl höra av sig till henne direkt, så slipper jag agera mellanhand.
Bara en idé.
Suck.

Borde restricta min telefon så att bara (för mig) intressanta killar kan ringa.
Då skulle det iofs aldrig ringa :)


Jag vill inte

...att Idol ska ta slut.
Inte för att jag tycker så mycket om det.

Utan för att så fort det står klart vem vinnaren är och programmet är över måste MÅSTE måste jag helt färdigställa resultat/analys-delen av c-uppsatsen.
Trots att jag tusen gånger hellre gör annat, typ pratar med Erki i telefon eller flirtar med någon okänd goding.
(Eller ligger på rygg i sängen med händerna knäppta bakom nacken och drömmer om Chefen. Ah.)

Svårt att bestämma sig

Som den Idolnörd jag är sitter jag självklart bänkad framför finalen ikväll.
Men jag vet faktiskt inte vem jag håller på!

Marie sjunger så fantastiskt bra. Lyssna bara.
Men Amanda är ju so damn cool! Hallelujah-låten förra veckan knäckte mig.

Med spänning följer jag kvällens utveckling.

Crush, crash - potaeto, potato

Imorse kom jag till jobbet, sa hej till alla och insåg att min crushChefen var över.
15 minuter senare satt jag på möte och insåg att det var den inte alls.

Det där smilet!
It kills me!

Vilket i sin tur leder till att jag beter mig som en idiot och en clown när jag är i närheten av honom.
Vilket är hela tiden.
Han lär ju vara mycket nöjd med sin nyanställning.

Uppdatering

Chefen - inte mycket action där.
Killen med flickvän - jodå, han hör av sig. Men vad ska jag med det till?
NifKillen - vi har en bio prellad. Men jag känner mig rätt opeppad.
Elektrikern - gjorde några insinuationer häromdagen som fick mig att undra. Vad tror han att vi är, undrar jag. För vi är ju ingenting faktiskt!
Hockeykillen - från att ha hörts fyra gånger förra veckan till ingenting denna vecka. Äh.

Det går rätt långsamt nu.
Men jag spar mig till nyår kan man säga.

Hoppsan, nu ringer Elektrikern.
Bäst att svara kanske.

Tillbaka i Stockholm

Hemma igen, efter tre hetsiga dagar i Åre...

Aktiviteterna har bestått av mycket jobb, två läskiga flygningar (till exempel fick vi byta flygplan på vägen upp då det första var alltför tillbucklat efter en krock med en lastvagn, betryggande att höra då man är flygrädd), middagWallmans Diplomat, en livsfarlig Zipline-färd, samt samåkning med Magnus Uggla på Arlanda Express .

Självklart har jag frossat i hotellfrukost och kollat in vad Åre har att erbjuda inför mitt och Järngängets nyårskalas.
Samt checkat in min Dreamy Boss. Å vad han är fin.

Det är inte det att han är okomplicerat snygg och perfekt. Det är han inte.
Han är en vanlig dödlig (men med en glad röd mun, vit leende och en nice hjärna).

Det är mer det att han är så DET.
Fönstershopping på jobbet med andra ord!

C-uppsats och B-boys

Mary sitter just nu här hemma hos mig och försöker vara seriös med vår c-uppsats.
Själv lade jag ned tankeverksamheten för ca 1 och ½ timme sedan.

Har försökt muta henne tyst med både brownies, rostade mackor och kaffe. Men icke.
Oförtrutet fortsätter hon sin högläsning om momentbeskrivningar och ramfaktorer.

Och jag fortsätter att msn:a med olämpliga Killen Med Flickvän samt drömma om Chefen.
Aaaaaahhh...


Mary kallar det att jag har simultankapacitet.

Jag kallar det bra på att fejka.


Hjälp!

Min nya chef är så söt att jag dör.  Och skön. Och duktig. Och lång. Och trevlig. Och rolig.
Jag kommer typ bli kär i honom.

Imorgon drar vi på kick off till Åre. OMG.
Kommer spendera två dygn med att i hemlighet dyrka honom.

Alla andra intressanta killar på min (iofs korta) lista bleknar.


Är det inte så att de bästa romanserna startar med någon på jobbet?
Aftonbladet better be right about this ;)


Imorgon...

...börjar jag nya jobbet.
Hur jag ska hinna med ett splitternytt heltidsjobb OCH avsluta c-uppsatsen i tid är ett problem som helt enkelt får lösa sig själv, av den enkla anledningen att jag inte har en clue om hur det praktiskt ska gå till.

Jag har förberett mig inför imorgon genom att inte ha lärt mig manuset, jobbat/skrivit/supit bort hela helgen och varit inomhus ungefär hela dagen idag. Med Ångestgrisen som troget sällskap. Jag var duktigt duktigt full igår. Tror jag drack två flaskor skumpa själv, säkert fem cider och minst lika många drinkar.
Började på Julgalan i Nacka (som för övrigt skulle kunna benämnas som en liten reunion för folk jag dejtat. Tre gamla lik hoppade ur garderoben, phoof.) Sedan genomförde jag någon slags barhopping, Berns, Cafét, och till sist Neu. Utan att sköta mig, tänka efter, eller gå igenom konsekvenser av mitt handlade.
Det känns riktigt bra, verkligen.

Man skulle kunna kalla mig ett utmärkt föredöme. Kanske borde skriva en bok?

Uuuuhhh. Imorgon. Tänk om de andra är riktigt skumma. Tänk om, oh hemska tanke, det är någon jag träffat ute!!!
Åh detta kan gå illa på så många sätt.

RSS 2.0